Med nuvarande investeringsnivåer kommer kapacitetsbristen i regionen att förvärras och hämma den ekonomiska utvecklingen. Stockholmsöverenskommelsen, som omfattar prioritering av insatser fram till 2020 och en utblick mot 2030, måste följas av betydligt högre ramar i de statliga investeringsplanerna. Även för perioden efter 2020 krävs ökade ramar för att kapaciteten och kvaliteten ska kunna förbättras så mycket som är nödvändigt.
Vidgad finansieringsbas och bättre kostnadskontroll
Regionen bör även fortsättningsvis ha beredskap för att medverka till att vidga finansieringsbasen för infrastrukturinvesteringar. Det behövs en tydligare ansvarsfördelning mellan stat och region kring planering och finansiering av trafikinfrastrukturen. Erfarenheter från andra europeiska länder, som exempelvis Tyskland, bör tas till vara.
Trängselskatten ska både styra trafiken och finansiera ny infrastruktur. Om lagstiftningen ändras till förmån för en regionalt beslutad trängselavgift, ökar möjligheterna för regionen att styra användningen av intäkterna. Det kan även öka acceptansen för avgiften. Möjligheten att införa mer renodlat finansierande avgifter i delar av systemet bör också undersökas.
Öronmärkta avgifter, som exploateringsavgifter och lokal fastighetsskatt, ökar intäkterna genom att de aktörer som tjänar på infrastrukturinvesteringarna betalar en större del av dem. Lån ger möjlighet att snabbare komma igång med särskilt angelägna investeringar. Återbetalningen av lånen ger dock minskat utrymme för framtida investeringar.
För att effektivisera genomförandet bör aktörerna i högre grad pröva upphandlingsformer med funktionskrav och långsiktiga åtaganden om drift och underhåll. Det kan även bli aktuellt med inslag av privat finansiering.
En bättre kostnadskontroll krävs under hela planeringsprocessen. Att effektivisera planprocessen i enlighet med det som nämns under åtagandet
om att anpassa bostadsmarknadens funktionssätt är även angeläget för att förbättra genomförandet av ny infrastruktur.
Ta hänsyn till alla nyttor i samhällsekonomiska kalkyler
Samhällsekonomiska kalkyler är viktiga beslutsunderlag inom transportsektorn. Metoderna utvecklas kontinuerligt för att värderingar och effektsamband ska bli mer tillförlitliga och heltäckande, men det finns fortfarande brister. Bland annat underskattas viktiga samhällsekonomiska nyttor, som minskad osäkerhet kring restider, mer välfungerande arbetsmarknad och bättre exploateringsmöjligheter.
Nyttor som är svåra att värdera ekonomiskt bör beskrivas i beslutsunderlaget. Det gäller även negativa faktorer, som intrång i bostads- och naturmiljö eller trafik- och intrångseffekter under byggtiden. Sådana negativa faktorer kan innebära att man överskattar nyttan av en investering.